Visdomen mellan alla som är

 

Se att det finns inget som är som en del av allt som är det som finns och är. För inget kommer om inget är det som görs i det enda och sanna av allt. Som är att vara den som vet att det finns en gångväg som leder bort från det som värker i den innersta av allt som är gömman av den inre vetskapen om livets vedermödor. Så för att det skall växa ett nytt sätt så måste den som är och blir den människa som är som tänker nya fina tankar. Skall för sig själv säga dom orden som finns i hjärtats skrymsle och det är att jag vet ett sätt som jag bor i men jag vet att jag bor i mig i mitt inre. För inget är så befäst som det som sedan kommer fram över det som är i den gömsle som är den som sitter mellan skulderbladen. Som är att det bärs och det verkar som ett enda sant verktyg som är att vad är det som kommer och går i det som även är att finnas för allt som inte är.