För att se hit är som att se förbi en del av det som vilar i ögonens färgring. Där den första blicken är var såg jag den bilden som for förbi nu. Men den bilden är ingen bild utan en chimär som belyser det som är intet är jag intet vill jag men vad vill jag för intet är intet i det som växer i bilden fram och som så sakta far runt i bilden. Där ögonblicket fastnar i den bilden som är så stilla att bese och att ses. För ingen bild är så vacker som den som är tagen i gryningen när det vilar en stilla flod över vattnet. Och solen stiger och får den nyansen som är i spektrat och som glittrar till när den rör vid vattnets toppar i det som är att vara varsamt vidrört. Och färgerna blandas i det enda och så stilla böljande vågen som i sin runding skvalpar och får sådant läte att allt vill stilla sig i den sköna bilden av naturens mångfald.

Det som räknas i det helande sättet är att inse och förstå att det finns en man eller kvinna som inget har i sig som är sant. Så även för att förstå detta så måste det komma fram en del av det heliga budet som är varför finns jag idag och sedan. Det som är sant är att ingen vet om jag finns sedan men jag vet att jag finns för stunden. Och i den stunden så föresvävar jag ordagrant att vara en individ som är besatt av det enda sanna och det är att visa sig för den som ser mig. För om jag inte syns så är jag en chimär och en skugga av mitt forna jag där det kommer an på att helas och får energi av den som ger detta. Men att ta alla energi är att inget veta om det som är att suga ur det som är av det överblivna i din medmänniska. Där det även är att förstå och inse det som är av värde och det är att vara så ren som möjligt från det som är av ondo. Så ett ord som är så av sannhet och av värdfullt sätt som finns i denna jord som ingen människa tänker på är att vara idog och få det att verka som en arbetsam man eller kvinna. Som bär bördan med lätthet även fast det kan vara svårt många gånger. Men se det inte så utan se det som en lärdom att du får kämpa dig igenom livet. Ett två tre är det som betyder något i den värld där alla människor finns till för vem eller för vad. Egentligen så är det för att kunna se det som är av betydelsefullhet och det är så viktigt att det är osant. Och vad menar jag med osant undrar du säkert du som bär den sanna manteln i dig. Jo, att vara osann är det samma som att verka och att vara så av tyngd i sig så att ingen kan lyfta av den bördan från dig. Så vad väger den bördan som du bär i dig den kan vara så tung att det inte finns ord för detta. Men ord vad är ord mot det som du får av livet i sig som är att vara eller icke se.