Om det finns två som finns varför är då dessa två en tankegång som växlar mellan alla nerver som kittlar i sitt innandöme i alla trådar som väver samman allt som är. För ingen som tänker tänker eller tänker det som den som funderar och funderar igen en fundersamt tro om att det finns tvenne som är dem som känner av allt som är mellan detta som är i huvudet i headen i öronen i ögonen i allt som får det att försvinna in i alla gångar som är funderande och tänkt i Guds och Eilas samvaro framför elden som slickar dem i ansiktet flera gånger om kvällens skymning när det kommer en tro om att vara det som kommer fram först från någon av dem och det är "varför säger du så"

Gudars utsände är dem som äro anbefallna att se bortom alla ögon som bär det som ingen burit någonsin. Och det är det muslimska linnet som är så tunnt att inget kan stoppa det våldet som är mellan alla Gudars efterliknelser. Och det är du min vän min ovän min ende och sanne kristna troende Jesus som bar det stora ordet Jag finns inte.

Satkramentet är tillfyllnad i det brutna brödet som alla systrar och bröder har inom sig i sina hjärtans kärl i alla vener i alla kranskärl och så vidare i all evigheters eviga heter det ju.

Att älska är att förstå, att förstå är att älska 

För ingen vet att Judas var Jesus ovän i den stian som dom var dem som älskade varandra så innerligt så att ingen förstod att Judas var en ovän men en sann vän av det kristna budskapet. Jag finns i din stora famn men jag sitter inte där och tittar dig i dina ögon om du Jevus inte ser att jag bär korset i min själs inre döme. Där alla mina kors finns för dig min ovän som jag hatar så men älskar så innerligt så att jag kan äta ur dina små fina fingrar.

Hagabart Enoksilsson är en storvuxen indiankännare men icke en vän av någon vitskalle som bär vapen som är röda. Men den som är död är röd men varför döda när vi kan leva vidare i det som är sant och osant i detta tidvarvs skeende. Men vad nu då en indian som strider om att få den bästa biten av en kåta som dom också kan vara och bli. Oj så konstigt tipi är lappskt men var finns alla borgar som är förskansade i det slottet som liknar ett hus byggt som en koja. Var var och hur hur skall vi nu börja be om att alla nu lyssnar på mig Hagabart Enoksilsson som är figurerat namn i namnet kungen av Indinisien. Var var åter igen. På en ö men vart simmar alla om inte till landet Hagabart som är mitt pseodonym för en färisk konung som har bott på månen i tvåtusentvåhundra år nu. Så hej igen alla Jesus älskare vi kommer nu och släcker alla eldar som är i kvantanata. Vad nu inget land men var i hela universum i hela ja visst överallt "överallt" så bra så bra. Kärlekens eld är tänd nu idag söndag klockan 23:21.

Kom o kom du oförvanskade mankaind men var du min lilla människa var i världen vänder du dig när du lider och strider om att finna finnas befinna dig i det som är världens ände som du tror att du finns i för alla världens ändar är inga änder utan det är din plats nära Guds rike som är där alla jordar alla hordar finns och där alla betar och förstör ibland det gräset som är gult av alla upptrampade och nedtrampade klövar av kor av får av getter ja nämn vad du vet säkert flera som trampar i det gröna gräset som är skirt och fint i sin blomning i sin sista blomma innan hösten tar vid och våren efter en storm kommer åter med den skira blomman som du trampar på ibland för att ingen trampar alla plockar och får en bukett med sig hem med alla människor ur jordens innandöme. En svart med en gul knopp en gul men vit man en röd men vitskär kvinna. Ja vad har jag glömt en jordisk manskvinna så så. Nu alla med i blottandet av alla i det som Guds barnbarnbarnbarn och så vidare i alla dessa jordiska blommor som är komna nu idag anno 2016. Födda i en svår förlossning av en moder som bär blommans pistill i Guds sköte som är röd som en nyutslagen blomstjälk i det som är en fin och så innerligt vacker och skönt skrik som är då munnen öppnas upp och alla blommor runtomt bär på förströstan även då blomman vissnar med det som är då allt inte går som det skall.

Tuttilurum sa den som kom och även den som vände i den klacken som är vår enda dörr mot yttervärldens dörrar.

Entanta vetante sakamento, det betyder inget men det betyder att inget är kommet ur det gapet som är där alla blommor för alltid har blommat eldgulröda eller i det fantastiska färgen eldblommans eldfärg. För ingen ingen i hela alkantas färger vet att det finns en del av alla i det som är satanatas färger och det är den skira ljusblåa tunna tyllfärgen. Som bestrider alla färger som är i hela detta jävla land som endast fås att vara det som är kommet ut ingenting. För att komma ur intet är att komma fram över alla dessa berg och kullar där alla fägringar finns bevarade i alla dessa tiders tider i eviga och allomfattade tidevarvs tidegång. Så se i ögats bottenlösa innersta väsen där alla vekna blommor för evigt för alltid för evigt igen kommer för evigt att ge av sin doftrikedom sin sötma som är så ljuv så att allt bedarrar sakta i skymundans aftonfärg. Och den färgen är ingen färg utan är färglös precis som satans alla barn är. För alla hans barn är inga barn utan färgranna som fan och har en färgnyans som bestrider alla avkommor som är blåa i sin nya nyans i sina ögon i sina anleten. Som kan växla från allt till det som är av det ursprungliga ljusbruna som är allas färg ibland när som toalettbesöket måste göras i allas stjärtar. Som måste tömma och fördömma allt som som är så fult men vackert i sig när som tarmen är tömd. Så ljuvligt det är att se allt försvinna ibland i tanken i tron om hoppets kapell i alla kapeller som satan har sin boning i. Så ett litet sant sätt att se det på är att blunda till när som det kommer en krampaktig tro om att finnas till för ett ögonblick när tarmen ånyo skall skall fyllas med allehanda godsaker som är där bordet för många inte för alla dignar av det som släcker hungern. Slutligen ett ord som satan sa till alla som ville höra på var "gå kom gå" För gås gås för det är inget ord utan en uppmaning i sig till alla undersåtar som sitter här och överallt i jordens skogar.

Se att det finns så många av dem som är lika fast olika i form färg utseende men den vackrast stjärten är barnarumpan som har det som ingen har och det är att en är formbar i sig i sitt sätt i allt. Så kvinnorrumpor är olika men lika i sig i alla som vill se att det finns och är en rumpa som aldrig förblir lika och det hästarselet.

 

Kom min älskade så leker vi en lek nu som går ut på att vi tar på varandra i varandras sätt att vara i våra kroppars boning. Du min älskade börjar med att ta av mig min tröja och jag tar av dig skjortan som du har på dig. Sedan så knäpper vi upp den behå som är så svart i sig med spetsar som du tycker är så fint så. Sedan sedan så ja vad sedan så knäpper jag upp den byxan på dig som du har i dig men vad nu vill du inte. Varför är du blyg för mig. inte då jag är så oförarglig så och har bara ögon för dina ögon i dig i din mun som så varligt pussar mina bröst. Så nu tar vi av oss kläderna och slänger dem på golvet som en enda hög bara så att dom blandar ihop sig och sprider sin doft till varandras plagg. För sedan så slänger vi av oss våra inre plagg som är dem som blygs av våra kroppars nakenhet som är så av naturens begåvning gett oss en gång i tiden. Då vi föddes och var dem som inte visste då att vi skulle vara vuxna och nakna igen och igen. Så för att vi skall se att det finns en skör nakenhet så för din penis framför mig och jag visar min vulva för dig och den styvnar när jag vidrör den med mina fingertoppars toppar. Så kom kom sängen väntar och där undet bolstret så leker vi en kurris som är att kittlad varandras ben med våra små fjun som är så tunna så. Och vi för alla våra fina fingrar genom håret här och där och du och jag jag och du känner på våra så varmaste kön att vi har nått den erogena zonen som är mellan alla läppar utanpå innanpå överallt. I oss utanpå oss överallt där lekens orgasm sköljer över oss i satans famn i gudars sanna tro där dom vakar över oss i bädden av älskog. Så att vi aldrig mera kommer att vakna och inte känna vällust som är då vi ånyo vills vaka över våra kroppar som är nya av kåthet av sådan ilning i själens gömma som bär på alla dessa verktyg som är köttets lusta som är allas vilja. Amenon Nonema

Sedom nedom susdom är tre ord som är tagna ur sitt spektrum som belyser alla synvinklar som är mellan solens månar och månens upprinnelses övermåtta. Se att inget moln kan bedarra över den byn som av översigkommen slag aldrig fick sig se över dess kammar som spretade åt alla håll som kammen vek sig. Så för att ingen spets skall vara spetsigare än den andra så tog Sodom och Gommora farväl av den som stred för dem. Och det var den envåldige härskaran som spred dynga över alla hyddor som var byggda av en man och den mannen är ingen man utan en Guds sonson. Som var och är en som kommer över alla som är och blir en man igen och åter igen och alltid för alltid men inte evigt. För om han vore evig så skulle världen aldrig vara en plats som den som tror på Paradisets trädbevuxna stam inte finnas här nu. Om livet skulle då tvinnas tvenne tusen gånger gånger dom åren som är mellan alla bottnar som är botten av en hink. Så skulle det ämbaret aldrig ha ett handtag utan en spett som höll det på plats i den brunnen som Guds sonson vevade upp alla tänkta vattenångor i. Och det skulle aldrig mera brinna i skogen om det inte fanns en stock som var så stor och bred att ingen kunde sätta fyr på detta. I det som är skogens alla bryn där alla sonsöner och även den fina dottern som är en drottning av Saba. Som skulle se att inget barn var mera vilsekommet än Gomorras sonson som är den som Gud sände till Jorden en gång i tidens öppningsfas. Där alla faser är öppna men kan stängas om ingen ser att det brann en eld i det jordliknande jordinnandömet som är brunt av fnöske. Och det är då som inget är så verkligt som det verklighetstrogna manskan som är den som inget vet om världens uppkomst och alla som bebor den nu. Och svär ve och fasa över alla olika manskor som är komna från samma fitta. Som är Urmoderns sköte som är så stor så att inget sköte är större än störst i det som mannen sår sin säd däruti.

Vet du kära du vad som kommer efter det hårdaste som finns inom skalet. Tänk en stund så skall jag Eila Kaarina Spjateborg skriva det i din bok som jag vet att du har inom dig. Det är svaret på det som du skulle tänka på. Så är det. Ordagrant sagt och skrivet men vet du kanske kanske menat också

Om det kom en bomb och föll framför dina fötter vad skulle du göra för att förgöra dem som fällde den bomben inom ramen av ditt hem. Jo jag tror och jag kan nästan förstå och inse vidden av den förgörande saken som är en eldkula som förbrinner allt. Som finns inom en radie av alla människor som bär bombens väst på sig i sig överallt inom skalet i det som stinker så av förödelse och försvinnande i sig. Bestäm dig sedan för vad du skulle vilja ske över en dag som den kom och förväxlade alla människors sinnen som är så ljuva i sig när blommans bomb fälls i den fridfyllda trädgården som förväxlar allt atombomber som så fint tillverkas i alla dessa fattiga länder. Bara för att om om någon kommer och vill vara våra vänner i en orostid som denna i dag i dag och sedan sedan.

Fan vad jag skriver så mycket så peace pilgrims vänner är nu mina finaste idag i denna jord i detta universum nu nu och sedan sedan

Gud skall skriva ut en check som han skall skriva till alla som skall skriva under på detta ut och skriv nu alla som vill ha fred på jorden nu nu seda sedan

Satan säger jag är en kärleksbegåvad en nu nu sedan sedan

Vet du varför två är så förälskade i förälskelsen i tvenne två som är duo som två igen. Jo det är att när två dualiteter ser i ögat som är blottat så förväxlar alla sinnen sig och hjärtat bultar blott i två slag i sekunden i det som blir till evigt förädling av kärleksäventyret i världens ände i sängen i bädden ja nämn var. Precis överallt där vi tvenne befinner oss för sekundens sekund i minutens minut när tvenne ser att tvenne lever här och nu och så och sedan.