Om du såg dig vad visste du då om det som du såg om det som du inte visste men du förstod inte

Om du vet dig vad vet du då om dig mera än att det du inte vet är inget om dig än att du är den du är och ingen vet att du är den som vet dig i det som ingen vet dig i det som är dig så vet inget om dig så vet alla att du är den du är i allt som är du 

Om det kommer någon och frågar om det finns ett svar på ett svar som är där alla svar är svar. Så finns inget som är så av den frågan som är där allting finns i den frågan som bär på det enda svaret. Och det är varför finns inga ägg till salu här där hönorna finns som värper dem dagligen. 

Se att det finns den som är att ställa sig den stora frågan varför är jag så snäv ibland i mitt tänkande. 

För det finns människor som frågar sig varför det inte är så att vara den som vet att det finns toner som är så låga eller så intensiva så att inget öra kan vara mera tillslutet som den som hör detta. För ingen som vet att det finns en kärlekssång som börjar med det att visan är min i min stillagående livskapacitet som är där allting finns och som så sakta finns och är. För det som är att vara sant kan vara att det kommer ingen som inte vet att sjunga en sång som lämnar allt kan vidare till nästa bli en rogivande del av livets stilla samklang.  

Jo det är att det finns en bild av det som är att vara en världsfrånvänd värld som ingen ser men alla vet om. Och det är den världen som inget är om inte det finns dem som är dem som finns i detta nu. Och det är även att vara även dem som är att vara så tillslutna ibland att inget finns att hitta i dessa städer och i dessa landsändar som har allt att erbjuda i det som heter att vara gåvan given. I det som också är där det finns en sådant sätt att det kan vara ett enda slag av i det som är satt i ruiner. Men där kan det finns ett som är sant att ingen kan eller vill se sig sitta i detta men att det finns det som kommer och går. Och det är dem som vet att det är det som är satt i den positionen som är kommen som en del av en furie som är din och min värld idag. 

Jo det är att komma fram till att det finns gångvägar igenom allt som finns i den kringelkrokiga väg som är där hjärtan sätts i brand för varandra till allt som är att kunna sättas i brand. För den finaste vägen som kan gås är den igenom den artär som förbinder kärlekens rumsliga bit som sitter där det är den vackraste och stiligaste av alla. Och det är när människor hittar sina sanna svar på den frågan varför det finns så många sätt att hitta till den som är den vägen som leder till allt vad kärleken är i det som är berett av den enda som är den Amor. Som vet att vägen som skickas i det är att vara ett enda och sant sätt som är att skjuta kärlekens skott är att träffa rätt i detta som är att öppnas upp i den korsning som är där allting skall ske. 

Fågeln är din fågel som är den som sitter mittemellan alla dina svar som du ger dig själv i det som är dina enda och så avsigkommna frågeställningar. Så ställ dig det enda svaret som du har och det är varför bränner inte jag alla böcker som jag äger. Och varför brinner inte alla som har branden inom sitt enda och av flera skal. Som sitter mittemot det som är din enda och så av försvåliga oåtkommliga svarsalternativ som du beter dig ibland. I det som är att ställa det som är tillrätta vara i det som att fara runt i det bordet som är ditt som du sitter och intar ditt som du gör. För ingen föda är den andres föda som berättigar till att vara det som förs vidare och vidare i den eldens gaffel som sätts till munnen. När som gaffeln är så styv så att inget järn i oasen kan böja det till en virvel av vetande. I vetskapens kunskapskälla där alla böcker ligger så blöta efter att ha svårt försökt att släckas. Så att orden flyter samman i en enda sörja och blir till intet.

Du eller din som du bär i dig är din enda kunskap om att du eller inte din som du kan vara ibland. Är den som så är dig i det som du vet men du vet inte men kan föstå att det kan vara alla dina stunder som du inte är du. Men kan vara dig i det som är den troende som är att veta inget om det som bär din dag. Som är att vara det som är det som är kommet ur det stilla som är din väg i dig i din djupa dagsmedvetande i ditt. Där du kan finna dig allt som är din sanna och enda tillkommande vetande att förstå att det finns dem som tror och inte vet att den du är idag kan förändras från sekund till minut. 

Det absolut vackraste ordet finns inte egentligen men det som är sagt av den som bär på kärlekens inre vetandet kan förstå att inget ord är av okunnighet sagt. Så säg det som menas i den stunden som du säger att det kommer en plats som är att besöka och det är det ordet som alla skall bära inom sig. När dom få orden som sägs är menad och så menade igen i det ordet som är ditt ord.